Rock IdentifierKristallsystem och habitus
Viktiga punkter
- Det finns sju kristallsystem, som bestäms av den inre atomsymmetrin.
- Kristallvana är den form som en kristall faktiskt växer i under givna förhållanden.
- Termer som drus, botryoidal och geod beskriver vanliga kristallvanor som samlare älskar.
Kristallsystem vs. kristallvana
Två relaterade begrepp orsakar ofta förvirring. Ett kristallsystem är den underliggande symmetrin i atomgittret – och är fast för ett givet mineral. Kristallhabitus är den yttre form som en enskild kristall växer i, vilket beror på utrymme, temperatur och kemi. Halit tillhör alltid det kubiska systemet, men dess habitus kan variera från perfekta kuber till trattformade skelettkristaller.
De sju kristallsystemen
Mineraloger delar in kristaller i sju kristallsystem efter deras axlar och vinklar:
- Kubisk (isometrisk) – pyrit, halit, granat, diamant
- Tetragonal — zirkon, rutil
- Hexagonal – kvarts, beryll, apatit
- Trigonal — kalcit, turmalin, korund
- Ortorombisk — topas, olivin, baryt
- Monoklin — gips, ortoklas, glimmer
- Triklinsk — plagioklas, turkos
Vanliga vanor att känna igen
Kristallvana är ofta det första du lägger märke till. Prismatiska kristaller är långsmala pelare (kvartsspetsar); tavelformade är platta plattor; nålformiga är nålliknande. Drus är en matta av små glittrande kristaller som täcker en yta. Botryoidal ser ut som en klase vindruvor eller bubblor (malakit, hematit). Massiv betyder att det inte finns någon synlig kristallform alls – bara en solid klump.
Geoder, noduler och matris
En geod är en hålig sten klädd på insidan med inåtriktade kristaller eller bandad agat – ett hålrum som blev en kristallträdgård. En solid version utan hålighet är en nodul. Värdstenen som en kristall sitter på kallas matris, och en välformad kristall som fortfarande sitter fast på en attraktiv matris är ofta mer uppskattad än en lös kristall.
